African Girl.
Livet blev så mycket lättare när man fick på sig sina afrikanska kläder.
Inga "bumbsters" som dras efter en på gatan.
Tyget köpte vi på marknaden och Lamin, en av killarna på campen sydde upp dem efter våra önskemål:
- Moi och Lina föll för samma mönster.
- Robert i mitt favorit tyg och Mats i kejsar-guld tyget.
- Ellen och Ida.
- "Halvkropp" kan tolkas på olika sätt.
Vänster: Stefans önskemål.
Höger: mitt konstnärliga öga.
- I väntan på Sylla som kom och hämtade upp oss för ett äventyr till Serrekunda.
Dit man INTE ska åka som turist.
Efter ett tio minters skumpande i en minibuss som hade sett sina bästa dagar, var vi framm i Serrekunda.
Klockan var strax vid sju och det hade hunnit bli mörkt. Sylla tog oss till en liten restaurang.
Vi fick komma till bakgården för för att se vad det fanns för mat. Tre olika rätter man kunde välja - grymt att kunna se menyn in real!:
- Sylla och Ida.
- Robert köpte en lustig vatten påse. Svåröppnad också!
- Kvinnan som tog betalat blev överlycklig över våra 700 dalasi (ca 150 kronor). Ja maten kostade allt som allt för 8 personer under 200 kronor!! Helt sjukt. Men det bästa var att hon blev så glad!
Vi sjöng "Fin är du" flera gånger om. Det blev dans och en av dem bästa kvällarna under resan!
Bara ett stenkast bort bor Ali Baba. Där fanns trummorna som de andras i grupper hade beställt ristning på.
- Stefan kollar in sin "Mustafa" trumma och Ali Baba är glad som alltid.
- Ida hade skrivit ut hela sitt namn för att märka ut vilken trumma som är hennes.
Dem gjorde ett ordentligt jobb och ristade in HELA hennes namn.
Lite komisk miss..
- Ali Baba ville ha massa kort på honom, hans son och Stefan.
- Hans fru var inte sämre och här med sin dotter och Lina.
- Mitt favvofodral. Men en balafon fick räcka.
- Tack och adjö till Ali Baba.
Sylla följde med oss hem för att veta att vi kom säkert till hotellet.
Undrar när man får träffa dessa festliga människor nästa gång..
- På hotellet var det ett fem mans band. Men vänta nu! Stefan sitter till vänster.
- Michan och Aino vågade inte äta maten i Serrekunda så dem var hungriga när vi kom tillbaka vid 10..
Kvällen fortsatte för några av oss.
Söndag på en bar med många svenska anknytningar. Någon hade vänner därifrån, en annan hade bott där osv.
När det var stängningsdags började vi sjunga lite av sångerna som vi har fått lära oss under tiden i Brefet.
Det plockades ihop men vi fick inte sluta sjunga, de ville bara ha mer!
Tydligen imponerade vi stort med våra sångstämmor då en man kom fram med sitt visitkort och bad oss att komma och spela in i studion nästa dag..
Vilken grej - missade min chans att bli stjärna i Gambia!
Osså ett kvälldopp i havet. Magiskt!
Dock kom vakten som tydligen fanns..
Grym kväll hursomhelst!